Om Saga

Det kanadensiska progrockbandet Saga bildades i Toronto, Ontario 1977. Jim Crichton (bas), Ian Crichton (gitarr), Michael Sadler (sång), Steve Negus (trummor) och Peter Rochon (keyboards) släppte det första självbetitlade albumet “Saga” 1978 (producerat av Paul Gross). En blygsam framgång i Kanada till trots, sålde den så småningom 50.000 exemplar, via import i Tyskland. Det var nu som Saga såg det första avhoppet från bandet, då Peter Rochon lämnade och ersattes av Greg Chadd på keyboards. Efter två år tackade även Greg för sig och Jim Gilmour anslöt sig till det som så småningom skulle kallas Sagas klassiska line-up.Sagas 4:e album, Worlds Apart (producerat av Rupert Hine), släpptes 1981. Det skulle bli albumet som gav dem nordamerikanskt erkännande, då singlarna ”Wind Him Up” och ”On The Loose” kom in på listorna i Nordamerika.Uppföljaren Heads Or Tales släpptes i slutet av 1983 och blev också en framgång. Singelsläppen ”The Flyer” och ”Scratching The Surface” låg bra till på listorna i Kanada och USA.

En rad framgångsrika album följde och bandet fortsatte obevekligt att turnera och spela in skivor. Men så drabbades Saga av en ändring i laguppställningen. Steve Negus och Jim Gilmour valde att satsa på en egen platta – The Gilmour Negus Project (GNP) och beslutade sig för att lämna Saga. De kvarvarande medlemmarna, Ian och Jim Crichton samt Michael Sadler, önskade Steve och Jim den bästa lycka och fortsatte som vanligt uppbackade av session musiker.

Runt den här tiden bytte bandet skivbolag till Atlantic Records, vilket medförde bättre distribution. Dessvärre fick 1987 releasen “Wildest Dreams” inte det mottagande man önskat sig i USA. 1993 återvände Jim Gilmour och Steve Negus till Saga, som trots fallande skivförsäljning fortsatte turnera och spela in skivor, till deras hardcore-fans stora glädje.

1995 skrev och producerade Jim Crichton merparten av Sagas nästkommande album, koncept albumet Generation 13,inspirerad av en populärpolitisk avhandling med samma namn. Historien följer huvudpersonen Jeremys problemfyllda sökande efter sin riktige far. Albumets tyngre kompositioner har ett sound som liknar proglegenderna Rush och även tidiga Kansas. Många av Sagas fans anser att det här albumet är ett av deras bästa.

Steve Negus lämnade Saga 2003 och ersattes av Christian Simpson, en kanadensisk/amerikansk trummis. Chris spelade in ”Network” och sedan följde turnéer i Europa. Olyckligtvis blev Chris kortvarig i Saga, då han till följd av en neurologisk åkomma som påverkade hans förmåga att spela trummor, var tvungen att sluta. I slutet av 2005 ersattes han av Brian Doerner, som nästan inte hann börja repa med bandet innan de flög iväg till Europa och han fick uppleva Sagas fans. Hans tredje framträdande på scenen med Saga filmades för DVD’n “Worlds Apart Revisited”.

På ”Trust”, som släpptes 2006, återsamlades några av de i Saga-teamet som varit med i början. Andi Charal (livetekniker på ”In Transit”) mixade albumet i Metalworks Studios i Toronto där Paul Gross numera är studio chef. Många fans var eniga om att det här albumet visade att bandet återvänt till det banbrytande sound de skapat på sina tidiga album.

I januari 2007 meddelade plötsligt Michael Sadler att han skulle sluta i Saga. 30 år av turnerande och skivinspelningar hade lett honom till den fas i livet där han ville tillbringa mer tid hemma med sin familj. Ett sista album med Michael, ”10.000 Days”, spelades in och släpptes, följt av en avskedsturné. Den sista konserten på den europeiska delen av turnén filmades och släpptes på DVD (Contact), men turnén avslutades i Puerto Rico där bandet alltid haft en stor fanskara.

Under turnén lovade bandet sina fans att de skulle fortsätta som Saga, men med en ny sångare. Strax därpå inleddes en Youtube audition. Många fans runtom i världen laddade upp sin egen video, men det skulle visa sig att den nye sångaren hittades tack vare vänner till vänner.

Toronto-killen Rob Moratti stod först på tur under den två dagar långa uttagningen, som ägde rum hos Metalworks Productions i Toronto. Trots att de andra deltagarna var mycket bra, kunde bandet inte sluta tala om hur skicklig Rob var. Efter några veckor av överläggningar, fick Rob spela in sin sång på ett par äldre Saga låtar från olika album. Bandet har offentligt gått ut och sagt att hans sång på “On The Air” gjorde det hela till ett lätt beslut.

Första framträdandet med nya Saga, ägde rum i Kanada den 20 juni 2007. Robs debut i bandet slutade med stående ovationer från publiken, som mest bestod av tillresta fans. Efter konserten kunde man höra kommentarer som “Jag skulle inte ha velat missa det här för allt i världen!”.

Den 8 december 2008, samlades Saga, med Moratti som ny bandmedlem, i Orillia, Ontario, Kanada, för att sammanställa det material de individuellt skrivit på under sex månader. ”The Human Condition” producerades av Saga och mixades i februari 2009 av Pat Regan på Sound Image studios i Van Nuys, Kalifornien (som för övrigt ägs av Jim Crichton). Resultatet är en livfull inspelning med nio mångsidiga spår som – vilket Crichton redan framhållit – omdefiniera gränslandet mellan rockmusik och progressiva attityder. På ”The Human Condition” kan man hitta röstmattor bestående av flera röster, Crichton’s omisskänneliga staccato gitarrer och svepande solo passager, som breder ut sig ända in i sfärerna av fusion och jazz. Som Ian Crichton säger: “Vi är stolta över dem alla, vi gillar alla spår på den här skivan, det låter verkligen uppfriskande och nytt.”

Så The Human Condition konkretiserar de goda nyheterna om Sagas oförändrade sound: de fortsätter sin fantastiska karriär och kommer att visa många fler exempel på sin stora kreativa skaparkraft. “Vår förhoppning är att folk gillar det nya Saga albumet lika mycket som vi gör”, säger Ian Crichton, “det finns fortfarande så mycket mer musik att skapa, turnera runt världen och fler skivor att spela in.”

The Saga continues…Sagan fortsätter.

Sammanställt från flertalet biografier och pressmeddelanden.